Gaslighting

Gaslighting är när någon gång på gång förnekar sådant som faktiskt hänt, tills du börjar tvivla på ditt eget minne. Ett gräl där ni minns olika är inte gaslighting, och inte heller en enstaka lögn. Det som skiljer är upprepningen och att den ena har mer makt i relationen. Verbet är gaslighta, och den som utsätts blir gaslightad.

Uppdaterad 5 oktober 2026

Betyder

Att få någon att tvivla på sitt eget minne

Först sett

Språkrådets nyordslista 2021 (gaslighta, belagt sedan 2016); pjäsen Gas Light 1938 och filmerna 1940 och 1944

Relaterade ord

Love bombing, Red flags, Negging, Breadcrumbing, Catfishing

Tecken på att du blir gaslightad

En del tecken hörs i det den andra säger.

• Det du minns har inte hänt. Ni bestämde fredag. Du sitter ensam på restaurangen i Göteborg när ett sms kommer: ni sa ju lördag, och du blandar alltid ihop dagar.
• Beviset hjälper inte. Du skickar en skärmdump där det står fredag. Då har du läst fel, eller så är det konstigt att du sparar gamla meddelanden.
• Frågan blir problemet. Du undrar varför hen fortfarande skriver med sitt ex. En kvart senare handlar samtalet om din svartsjuka.
• Dina reaktioner får ett omdöme. “Du är så känslig.” “Du överdriver alltid.” Du blev ledsen, och nu pratar ni om att du blev ledsen i stället för om varför.
• Andra sägs hålla med. “Dina kompisar tycker också att du är jobbig när du är så här.” Du har aldrig hört någon av dem säga det.

Andra tecken syns bara hos dig själv.

• Du kollar ditt minne innan du säger något. Du scrollar tillbaka i chatten för att se vad du faktiskt skrev.
• Du ber om ursäkt utan att veta för vad.
• Du berättar mindre för dina vänner, eftersom du inte längre är säker på att din version stämmer.

Det som håller ihop listan är slutet. Varje oenighet landar på samma ställe, i att det är du som har missuppfattat.

Gaslighting eller vanlig oenighet?

Två personer som minns ett gräl olika gaslightar inte varandra. Minnet är dåligt på detaljer, både ditt och den andras. Den som ljuger om var hen var i lördags ljuger, och det är illa nog, men det är ett annat ord.

På nätet används gaslighting ibland om allt från ett glömt löfte till en oenighet om en film. Varje gång det händer blir ordet lite trubbigare för den som behöver det.

Vår tumregel, inte studiens, är att gaslighting kräver två saker samtidigt. Maktskillnaden är det Sweet lyfter fram (Sweet, 2019). Det första kravet är vårt eget.

1. Upprepade förnekanden av sådant som går att kolla. Det gäller inte vad ni tyckte om middagen hos hens föräldrar, utan vilken dag den var. Ett sms, en kalender, något som någon annan också såg.
2. En maktskillnad. Den ena har mer att säga till om. Lägenheten står på hen, umgänget är hens, eller hen blir helt enkelt lättare trodd av andra.

Ett sätt att pröva det: går det ni är oense om att kontrollera? Om svaret är ja, och det ändå är du som backar varje gång, är det inte längre en vanlig oenighet.

Två andra ord ligger nära. Negging sänker dig med pikar som låter som komplimanger. Love bombing binder dig med värme som dras in när du bromsar. Gaslighting går på minnet.

Så bemöter du gaslighting

Inget av det här bygger på forskning. Det är våra råd.

1. Skriv ner det, för din egen skull. Datum, vad som sades, vad ni bestämde. Anteckningarna är inte till för att vinna nästa gräl. De ger dig något annat än den andras version att jämföra ditt minne med.
2. Säg vad du minns, och lämna det där. “Vi sa fredag. Det står i sms:et.” Räckte inte den första skärmdumpen, gör den andra det inte heller.
3. Berätta för någon utanför. En vän eller ett syskon som inte är en del av relationen kan säga om din version låter rimlig. Det är svårare att börja tvivla på dig själv när någon annan också vet vad som hände.
4. Titta på resten av relationen. Läser hen din mobil, eller vill hen att du träffar dina vänner mindre? Fler sådana tecken finns under red flags.

Är du rädd för personen, eller har det gått så långt att hen bestämmer vem du träffar och vad du gör, kan du ringa en stödlinje:

• Kvinnofridslinjen: 116 016. Numret gäller sedan 28 april 2025, och det gamla numret 020-50 50 50 fungerar tills vidare (Regeringen, 2025).
• Stödlinjen för män: 020-80 80 80.
• Stödlinjen för transpersoner: 020-55 00 00.

Alla tre drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid och har öppet dygnet runt (NCK). Är du i fara just nu, ring 112.

Vad säger forskningen

Den studie vi stöder oss på är sociologisk. I American Sociological Review 2019 beskriver Sweet intervjuer med 43 kvinnor som hon kom i kontakt med via stödgrupper för våldsutsatta (Sweet, 2019). Slutsatsen är att gaslighting inte bara handlar om psykologin hos den som gör det. Det fungerar också för att det kan luta sig mot könsstereotyper och ojämlik makt (Sweet, 2019).

Det flyttar en del av förklaringen från personen till relationen. Frågan blir inte bara vad det är för fel på hen, utan också vem som har övertaget.

Urvalet är våldsutsatta kvinnor. Studien säger därför inget om hur vanligt gaslighting är när två personer dejtar, och någon siffra på det har vi inte hittat.

Ordet är äldre än forskningen om det. Det kommer från Patrick Hamiltons pjäs Gas Light, som hade premiär i december 1938, och filmatiseringarna från 1940 och 1944 (Los Angeles Review of Books, 2017; BFI, u.å.). Den vanliga bilden att mannen i pjäsen dämpar gaslamporna för att få hustrun att tvivla stämmer inte: lamporna dämpas när han tänder på övervåningen, och det är ett spår som avslöjar honom, inte ett knep (Los Angeles Review of Books, 2017). På svenska har Språkrådet belägg för verbet gaslighta från 2016, och det kom med på nyordslistan 2021 (Språkrådet, 2021).

Ett svenskt begrepp som ligger nära är härskarteknik, det som Berit Ås satte ord på. Gaslighting finns inte med i hennes ursprungliga lista, men beskrivs ofta som en besläktad teknik.